Jag har just varit ute och städat i hönshuset. En klok kvinna sa till mig att deras strö ska vara så rent att man vill sitta i det själv, och det är kanske lite att ta i, men det är klart hönsen ska ha det fint och fräscht! Våra höns är så långt från industrialiserade burhöns man kan komma, med mer än tio gånger det utrymme lagen kräver (men den är inte snäll!) och med en fin rastgård som är nätad både över högt och lågt och till och med har ett litet träd.

Morbror Axel är den röda som står till vänster, Moster Maja är den vita
och Mormor som är svart och står bakom ligger nu på ägg och vill
 egentligen inte vara med på bild. Det här är ett arkivfoto. ;)

När jag städade ur halm och gammalt strö idag så öppnade jag för första gången luckan ut till hönsgården - men ville Morbror Axel och Moster Maja gå ut? Inte då! Morbror Axel var så upprörd över min närvaro att han nästan fick ur sig rena kuckeliku efter att ha muttrat ock-ock-ock hela vintern, men ut skulle han inte. Moster Maja var lite mer nyfiken men hon följer Morbror Axel som en skugga, det ser ut som om hon härmar honom rakt av, så hon vågade verkligen inte gå ut själv när han nu bara kuckelikuade sig förbi luckan med sol och vårdoft.

Mormor bara ligger inne i sitt hörn, med rumpan inåt och full uppsikt utåt. Visste jag inte bättre skulle jag tro att hon var tvärdöd, men de ligger hårdare och hårdare på äggen ju närmare kläckning de kommer. Och nu är det ungefär en vecka kvar...